MXGP Lommel

Såg verkligen framemot helgens tävling i Lommel. Det är bara en halvtimme från Soerendonk där jag bor för tillfället. Det blir nästan lite “hemmatävling” men samridigt så bor 9/10 VM-förare här, så någon fördel av att bo nära har man egentligen inte.

Mina föräldrar kom ner på fredagen och på eftermiddagen åkte vi ut på banan. De hade byggt om några hopp (till det sämre tyckte jag). Förstår inte varför man bygger stopphopp på en banan som blir så uppkörd och där hastigheten automatiskt sänks under helgen… Men men, nog om det.

Lördagen gick bra, jag hade åttonde tid på tidskvalet och var elva i kvalheatet. Jag försökte spara på krafterna så gott det gick inför söndagens finaler. Förra året körde jag all-in på lördagen och det fick jag betala för på söndagen. Så i år försökte jag spara lite mer på krafterna och komma lite fräschare till söndagens finaler.

Söndagen började bra med en tredje tid på träningen. Banan var redan nu riktigt uppkörd!

Första heatet gjorde jag en bra start och var med täten från början. De tre första var lite snabbare än oss övriga och fick en lucka nästan direkt. Därefter var det tight. Efter 15-20min fick jag in ett riktigt bra flyt och körde upp mig till sjua. Strijbos kom jagandes bakifrån och när han körde om mig tappade jag även Waters. Gjorde sen ett misstag i ett “hål” som de byggt och blev omkörd av Krestinov strax innan mål. Hade Watson precis bakom mig men lyckades ta mig i mål som tia.

Efter heatet var jag tvungen att göra bränsletest och fick stanna kvar efter målet ganska länge. Var riktigt varmt och jag försökte få i mig så mycket vätska som möjligt.

Allt kändes bra inför andra heatet tills jag skulle gå till starten. Blev riktigt illamående och behövde kräkas. Försökte köra fingrarna i halsen så att det skulle komma upp innan jag skulle köra men fick inte upp något. Redan på mastervarvet kände jag hur illa det var och visste att det skulle bli ett långt heat. Kände mig riktigt dålig hela heatet, och det var definitivt ett av de längsta heaten i min karriär.
Efter heatet kräktes jag flera gånger och allt som jag åt eller drack bara kom upp igen.

Sist jag blev såhär dålig var i Uddevalla förra året och jag har egentligen inget bra svar på varför. Riktigt tråkigt att det blev såhär, då detta var ett race som jag verkligen såg framemot. Känns som att jag gjort många besvikna, men framförallt mig själv. Allt har känts så bra  på träning och kände mig riktigt stark när jag tränade i veckan innan Lommel.

Nu är blev det tyvärr såhär, bara blicka framåt mot kommande tävlingar!

Vill ge ett stort tack till alla som hjälper och stöttar mig.

Filip Bengtsson



Comments are closed.